Färskt just nu

Att hålla sig med färskt året runt är inte så svårt om man har orangeri eller växthus och annars kan man ju alltid grodda och odla babyleaves inomhus, vilket jag också gör. Det har funnits en del färskt ätligt att välja på hela vintern, men nu ökar utbudet för varje dag med januarisådder, varmbänk, fleråriga grönsaker och naturens ätligheter.

Vinterportlaken trivs med kyligt klimat och man sår den med fördel på hösten. I det lilla drivhuset på 5 kvm är den kung hela vintern och brer ut sig i en tjock grön matta. Den kommer alldeles av sig själv efter att jag en gång sått. En och annan har också förirrat sig ut i trädgården men jag brukar samla ihop dem och sätta in i växthuset på hösten. Milda vintrar klarar de sig mycket bra under väv utomhus på friland. Nu när värmen kommer sjunger plantorna på sista versen. Jag ska passa på att skörda så mycket jag orkar sätta i mig de närmaste dagarna. De kommer att gå i blom, fröså sig och försvinna tills det åter blir svalare framåt senhösten. 

I backarna som såddes i januari och har stått i det stora växthuset mestadels frostfritt, är romansallat, spenat och en och annan rädisa skördeklara.

I varmbänken har rädisorna kommit längre. Det känns så lyxigt att redan nu ha en grönsallat med olika konsistenser och smaker; den stadiga romansallaten, spenatens gröna smak, syrligt och vackert från ängssyran, tunna neutrala blad från spenatskräppan, portlakens fräschör, gräslök och så de krispiga rädisorna med lite sting som kronan på verket. Mums, mums! Passar så bra nu när dagarna blir varmare.

Spenatskräppan i bakgrunden är perenn och kan skördas under hela säsongen. Växer nästan så man ser det nu och desto mer man plockar ju mer nytt fräscht kommer. Att gräslöken kommer samtidigt som nässlor och det första bladgröna är tacksamt.

En annan skräppasläkting är den rödnerviga ängssyran, samma som  ibland står bland matbutikens krukodlade sallater och kryddor. Perenn när den växer i trädgården, frösår sig lite lagom och kommer väldigt tidigt.

Jordärtskockor skördar jag nästan hela året, men denna vintern blev det ganska djup tjäle i januari, februari. Nu är det dags att ta upp allihop och plantera om en och en så de får näring och utrymme. Har du inte testat skivade, stekta jordärtskockor tillsammans med stekt svamp och lite färsk persilja så kan jag verkligen rekommendera det som topping på risotto, omelett eller till pasta.

En omgång kirskålspesto har jag också hunnit med. Jag gör på samma sätt som vanlig pesto men tar lite mer vitlök och använder kirskålen som bas, inget annat grönt i, parmesan, vatten, olja, salt, peppar och en näve solrosfrökärnor, mixa, smaka av.

Härlig tid nu när matutbudet breddas allteftersom i natur och trädgård och just det vilda och fleråriga har jag börjat uppskatta allt mer.

Allt gott

--//--

Fler färska trädgårdsinlägg hos länksamlingen TrädgårdsFägring

Vinterportlak

Nu grönskar det i drivhuset av självsådd Vinterportlak Claytonia perfoliata, en fräsch och mild sallat rik på anitoxidanter, A och C-vitamin (mer än i spenat) och fettsyran Omega 3.
Sådde in den som undervegetation mellan tomaterna för ett par säsonger sen och nu brer den ut sig nästan som en marktäckare. Portlaken har en ganska kort period på en till två månader när den är som fräschast innan den rätt snabbt går i blom. Jag brukar spara några plantor som får fröså sig. Bäst växer den vår och höst när det inte är allt för varmt, 10°-15° som det varit under flera månader verkar perfekt. Tål också lite kyla, men inte långvarig frost. Nu när det blir kallare täcker jag med dubbel väv i växthuset för att förlänga säsongen ytterligare.
På vintern har jag inte alls samma sug efter stora salladstallrikar, utan klarar mig alldeles utmärkt med en tuss portlak och rucola på omeletten, pissan, pastan och ostmackan. Rucolan klarar sig utomhus. Både portlak och rucola går för övrigt att odla inomhus hela vintern även om den blir lite rangligare utan extra ljus.

Ha det så gott

Inte bara skörda

Första och andra omgången morötter är så gott som slut, nån sallat börjar bli ganska storvuxen och har gjort sitt, vitlöken hänger på tork och de flesta dillkronor har gått åt till gurkinläggningar och kräftkok.

Så snart det blir ett utrymme ledigt fyller jag i med ny gröda och än är det inte för sent.

Nu har jag satt ut förgrodda små pakchoiplantor (sellerikål) som får växa i tunnel av odlingsväv till långt in på hösten. Blir det ett milt avslut på året kanske jag kan skörda in i december. Det ljusgrå runt plantorna är stenmjöl som jag tycker funkar bra för att hindra jordloppor att äta hål i bladen och det bruna är gräs som täckt ytan för att inte lämna jorden bar. Jag gör bara en liten fåra i materialet där jag kan plantera.
Pak choi gror snabbt, ofta på bara 5-6 dagar. Det gäller förstås att komma ihåg att hålla jorden lite fuktig, vilket kan vara lätt att glömma bort så här i slutet av säsongen när det mesta inte behöver vattning.

På förgroning står vintersallat och en ny omgång rädisor är direktsådda.
Andra grödor man kan så nu är tatsoi och trädgårdsportlak.

 Pak choi med sina köttiga stjälkar känns oumbärlig i woken. (Bild Impecta)

Machésallat (vintersallat) kan jag ibland skörda hela vintern under väv här i zon 4. Kan sås på friland fram till september och jag odlar den även inomhus. (Bild Impecta)

Tatsoi brer ut sig något, är en kålväxt som jag också gärna skyddar mot jordloppor och kållarver. (Bild Impecta)

Olika färger på rädisorna är kul även om grobarheten kan variera. (Bild Impecta)

 Gulbladig trädgårdsportlak tycker jag piggar upp i salladen både var det gäller färg och fräschör. (Bild Impecta)

Allt gott